Från fjäll till kust skär den genom landskapet som en livgivande pulsåder. Indalsälven är en av Sveriges mest kraftproducerande älvar och genom åren har det varit ett myller av verksamhet under regleringstiden. Själv växte jag upp på Annedal strax uppströms Stadsforsens kraftverk och här bodde de anställda med familjer. Älven var alltid närvarande de första levnadsåren och älven gav inte bara elkraft utan var även det bärande transportmedlet för det timmer som höggs i skogarna uppströms älven. Sommarmånaderna präglades av flottarbåtarnas tändkulemotorer och måsarnas skrik. De bommar som ledde timret gav även bra boplatser för måsarna och många bon fanns det i närheten av Annedal.
Flottningen av timmer var även en anledningarna till att man fick uppleva en av Sveriges största ”naturkatastrofer” i början av juni 1796. Magnus Huss från Medelpad hade fått i uppdrag att bygga en flottningsled förbi Storforsen.
Timret krossades i Storforsen, laxen förhindrades att komma förbi och genom en ny led skulle man skapa en farbar väg och en säker transport för timret som skulle ner till sågverken vid kusten. Enligt rykten hade drängar och pigor inskrivet i sina anställnigskontrakt att man skulle ha en laxfri dag i veckan. Då kan man ana vilken tillgång det var på fisk. Vårfloden den 6 juni 1796 var kraftig och grusåsen där Magnus och hans mannar börjat dika ut gav vika. På några timmar tömdes den 20 km2 stora Ragundasjön och tystade Storforsen för gott. Katastrofen om man nu ska kalla den för det (intet människoliv gick till spillo) gav en ny väg för älven och därmed en säker flottningsväg. Marken, ja alltså gamla sjöbotten, kom att bli en tillgång till traktens bönder och egentligen var det ett rätt lyckat drag. Vem vet, har inte Magnus dikat ut älven kanske det har varit ett kraftverk vid Storforsen idag. Näset, byn där min mamma växte upp, har fortfarande varit ett näs i Ragundasjön och Hammarstrand hade fått byggas upp ännu högre upp i Kullsta.
Det är en vacker resa uppefter Indalsälven och vyerna kommer att fortsätta att fascinera resande efter Indalsleden. Glöm inte att stanna till vid Thailändska Paviljongen i Utanede, det enda i sitt slag utanför Thailand, rest till minne av Siams Kung Chulalongkorn som besökte trakten 1897. Besök Döda Fallet och försök känna in den kraft som vattnet hade en gång i tiden. Fiska, plocka bär och njut av den vackra naturen.
Extra varmt välkommen till min hembygd i Ragundadalen!
[simple-payment id=”2443″]