Slovenien i mitt hjärta

Ur forna Jugoslavien föddes Slovenien den 25 juni 1992. Vår resa i år skulle bli till ”Alperna” och det naturliga att tänka är väl Österrike, Schweiz eller Italien. Ellinor knäckte den brillijanta idén att ”det finns ju alper i Slovenien också. Vips var det bokat flyg med LOT, boende i huvudstaden Ljubljana, i de Julianska alperna i Kranjska Gora, ute vid kusten i Ankaran samt en hyrbil hos Sixt.

Vi startade turen med en kort vistelse i huvudstaden Ljubljana. Bed and breakfast i de centrala delarna i gamla stan, granne med slottet hade vi en perfekt utgångspunkt för våra utflykter. Stadens gamla delar var urcharmiga där gågator och torg var fyllda med serveringar. Genom staden flyter floden (ån) Ljubljanica som en extra rogivande pulsåder och kanal för turistbåtarna med guidade turer. Det ger ett skönt lugn att promenera runt, stanna till vid någon av barerna för förfriskningar eller en bit mat. Överallt i staden ser man draken som är en symbol för staden. Drakbron som spänner över Ljubljanica stoltserar med en grön drake i varje hörn. Gillar ni öl kan ni även prova en drakprydd ale som heter Loo-blah-nah.

På en kulle nära Drakbron står slottet Ljubljanski grad. En tuff promenad upp eller gör som vi, tog liften. Väl uppe har man en fantastisk vy över Ljubljana och dess omgivningar med alperna i fonden.

Det finns massor av historia kring Ljubljana och för de faktaintresserade rekommenderar jag att läsa mer på denna länk». 
P.S. Hyr ni bil är det bra att ha med sig ett gäng mynt i varierande valör. Parkeringen i Ljubljana kostar pengar och det är bra med jämna slantar.

Efter ett besök i huvudstaden styrde vi mot nordväst och Kranjska Gora. Vi valde att åka småvägar upp till bergen då avstånden är ganska korta. På vägen tänkte vi ett tag besöka Bled men det var en historiskt lång kö så vi fortsatte upp till vårt slutmål. Ett fiffigt tips här är att undvika motorvägen till Kranjska Gora, det är ofta köer – och riktigt långa sådana då det är vägen över till Österrike och Villach. Kör istället gamla vägen över Jesenice. Det är ett bedårande vackert landskap som möter en och utsikten från vårt hotellrum var en av de maffigaste jag någonsin upplevt, det var nästan som en målad fond. Kranjska Gora och Gozd Martuljek där vi bodde gränsar till nationalparken Triglav med massor av vandringsleder. Det finns alla varianter från platta stigar till Via ferrata och den mest krävande klättring. Från Gozd Martuljek gjorde vi dagsturer upp i bergen, vandrade, tog bilen och utforskade omgivningarna. Vägen mot Vrsic pass och Ryska kyrkan är en upplevelse. Vägen byggdes av ryska krigsfångar i samband med första världskriget då alliansen Österrike-Ungern var i behov av en försörjningsled för trupperna nere i Soca-dalen. Det lilla kapellet med sitt monument ligger en bit upp i berget och står där som ett minne för de ryssar som omkom i samband med vägbygget.
Vi gjorde även en tur via det för skidskyttet kända Pokljuka ner till Bohinj och dess kristallklara, gröna sjö. Bohinj är också ett gammalt klassisk skidområde där både Torgny Mogren och Gunde Svan vunnit segrar i Världscupen. Bedårande vackert och en stor bra parkering i anslutning till sjön. Kostar 10 Euro för en dag och det är jämna pengar som gäller. Här kan man bada, sola, paddla, segla och prova på mängder av äventyr. Vi körde yttepytte-små vägar från Mojstrana över berget via Pokljuka ner till sjön. Trångt vid möten men oerhört vackert. Vägen hem gick över Bled vilket är betydligt snabbare och finare. Kranjska Gora i sig är lite som Åre med många vandrare och massor av cyklister. En liten fin by med det mesta man behöver.
Bled och Bledsjön är som en liten saga med sin ö (Solveniens enda) med kyrkan och 130 meter ovanför Bledsjön tronar slottet Blejski grad. Slottet har anor från medeltiden och måste med sin placering ha varit ett av de mest lättförsvarade. Vi kom rätt sent till Bled med regnet hängande i luften men det är trots allt lika magiskt. Ur ett fotoperspektiv hade man kanske önskat lite mer ljus och bättre väder. För både Bled och Bhoinj gäller att man är ute si skaplig tid. Det är massor av besökare under semestern och svårt att hitta P-platser. Framförallt Bled är en redig soppa med människor, bilar, hästskjutsar, cyklister och mopeder om vartannat. Det är ett otroligt vackert område som vi bara hann utforska delar av men som gör att man gärna åker tillbaka till Slovenien – vi har en del kvar att se och göra.

Sista dagarna av vår Slovenienvistelse avslutades vid havet nere vid Ankaran. Det ligger en dryg timmes bilfärd från Ljubljana, mellan Italienska Trieste och städerna Koper och Izola hittade vi en fin liten bugalow alldeles vid stranden. Sol och bad som avslutning med några utflykter till bland annat Trieste. En riktig rysare rent körmässigt som fick sin kulmen när vi inte kom ut ur parkeringshuset med en växande kö bakom. Vi provade även att göra en tur till den historiska staden Piran men det visade sig att vi valt en Slovensk helgdag (15 augusti) då allt är stängt och alla är lediga. Fullt på alla parkeringar och bara att vända. Staden sägs vara fin och har även den en historia sedan antiken då regionens saltproduktion var en viktig handelsvara. Det blev ett stopp i Koper på vägen tillbaka och dess gamla stadsdelar var även de värda ett besök.

För att summera vistelsen i Slovenien så är den enbart positiv med så många vackra platser, fantastisk natur, rent och fräscht och definitivt ett land att åka tillbaka till. Vill besöka Triglav (Sloveniens högsta berg), Soca-dalen, göra fler vandringar i Julianska alperna, försöka besöka Bled i bättre fotoljus, besöka Blejski grad, spela golfbanan i Bled, hyra en el-mountainbike och cykla upp i bergen, få en närmare bild på en gems etcetera.
Lite goda råd är att det är jättebra att ha med sig kontanter, både mynt och sedlar. Vara ute i god tid – i alla fall om man ska besöka Bled, Bohinj och Piran. Kom ihåg att den 15/8 är en röd dag och ALLA är lediga. Mitt bästa tips är dock – besök Sloveninen!