Häng med till Pyramiderna

Söndag 8 juli strålade solen över oss och vi hade veckan innan planerat en tur till fjälls! Pyramiderna lät spännande tyckte Ellinor och jag vet inte riktigt vad hon hade visualiserat innan vi startade färden. Med mat, fika, vatten, nyinköpt mygghatt och lite kamerautrustning startade vi färden från Vallbo vid lunchtid. En ny led för oss, även om jag passerade Pyramiderna under Fältjägarnas fjällmarsch 1981. Till en början bär det iväg uppför på vältrampade leder och efter några kilometer når man Vargtjärnflätet, ett stort myrområde som är lätt att korsa på vällagda ”spängen”. När terrängen öppnar upp sig ser man Anarisfjällen, Stor-Gröngumpen och man anar Pyramiderna i fjärran. Man passerar Stor-Vargtjärn vilken är en lämplig plats att rasta på. Halvannan kilometer senare når man det gamla samevistet Grönvallen där det finns en hel del byggnader som minner av en flitig verksamhet i området. Platsen ligger fint på en höjd med nära till vatten och man förstår valet av plats när man är där. Vi vek av österut i Grönvallen upp mot Issjödalen. Här följer leden en härlig bäck där vi kunde fylla våra vattenflaskor i den annars knastertorra fjällvärlden. När man kommer in i Issjödalen så möter man fantastiska vyer och den höga grusåsen som är en lämning från istiden vaktar över oss i väster. Paus i Issjödalen med fajitas och en halvljummen öl smakade gott men myggen gjorde att vilan inte blev så jättelång.

Efter paus tog vi de sista höjdmetrarna upp på platån vid Gröngumpen. Här passerade vi även under vår militära fjällmarsch och då var det inte många år sedan Anarisolyckan där åtta unga människor frös ihjäl på fjället strax söder om leden. Ett hastigt lågtryck, bitande kyla och fel ställe att försöka gräva ner sig på gjorde att man inte klarade livet den där dagen i slutet av februari 1978. En person klarade livhanken då han tog sig till Lundörrsstugan för att söka hjälp.

För oss handlade det nu om att ta sig fram några hundra meter så vi kunde se Pyramiderna! De ligger där fint inbäddade i terrängen och uppifrån kanske de inte ger samma häftiga upplevelse jämfört med en passage strax nedanför eller uppe på kammen. För tillfället får man inte gå upp på Pyramiderna eftersom slitaget varit allt för hårt de senaste åren. De är avstängda fram till 2019 i första läget.

Rundan mätte 2,3 mil och det var lite i längsta laget för ovana fötter och de sista kilometrarna blev lite plågsamt för fotografen. Ett tips för den här turen är att ha lite vanringsvana och väl ingångna skor. Summa summarum är det en fantastisk upplevelse som jag tycker att ni ska boka in om ni inte redan gjort turen! Ni kommer inte att ångra er.