Idag spelade ÖFK hemma mot AIK och jag gjorde debut som pressfotograf! En galet snärjigt yrke har jag insett men mycket beror kanske på orutin?
En mulen dag övergick som vanligt i regn och det blir lite extra bökigt att hinna förflytta sig mellan halvlekarna till en plats under tak, vaska fram 3-4 bilder bland 300, redigera, tagga och sedan skicka iväg dom till byrån. Efter det – packa ihop dator, kortläsare, packa med alla saker och sedan hitta en plats vid plan igen och hitta nya situationer att fånga. Kruxet här är också att spelarna (tyvärr) inte har några siffror på framsidan av sina matchställ. Det innebär att man ska fotografera situationen, sedan försöka följa den spelare man inte har numret på och ta en ny bild på ryggen och bästa fall hinner man det innan det händer något annat på plan som är viktigare – pust!
Efter match så är det då dags att hitta pressrummet, plocka fram alla prylar, ladda in 500-600 bilder, välja ut ca 40, redigera dessa, tagga dom med spelare och händelse och sedan skicka iväg dom – inom en timme. Det kan låta som oceaner av tid men jag var sist kvar på hela arenan känns det som. Kanske beror på orutinen igen men det lär visa sig framöver.
Kanske inte min bästa insats i livet då hela tillvaron kändes kaosartad. Bilderna är nu i alla fall skickade till Frilansfotograferna och jag får pusta ut för denna gång. Nästa insats blir EL-matchen mot PAOK på torsdag.
Att det blev en blytung förlust för ÖFK denna dag känns lite extra surt men det kan inte ens ha varit närheten av känslan som debutfotograf. En lärorik dag är slut och nu är det tid för säng och reflektion.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.